De flesta som spelar innebandy varje vecka har aldrig funderat på varför bladet sitter i en viss vinkel. Eller varför skaftet inte är rakt hela vägen. Det är detaljer som avgör hur klubban uppför sig i spel, men som sällan diskuteras utanför tillverkarnas laboratorier.
Här är fem saker som de flesta inte känner till om innebandyklubban, men som förändrar hur man ser på utrustningen nästa gång man kliver in i hallen.
Bladet böjs inte av träffytan utan av fästet
När ett blad bryts tror de flesta att det gick sönder där bollen träffade. Men sprickan startar nästan alltid vid skruvhålet eller i övergången mellan blad och skaft. Det är där krafterna koncentreras.
Träffytan själv är ofta helt intakt även efter ett brutalt skott. Materialet i mitten av bladet är dimensionerat för slag, medan fästpunkten utsätts för vridmoment och dragkrafter som materialet inte alltid klarar.
Tillverkare testar därför bladets livslängd genom att vrida och böja det vid skruvhålet, inte genom att slå på ytan. Det är också därför ett blad kan se helt fint ut dagen innan det går av.
Skaftets böjkurva är inte symmetrisk
Ett innebandyskaft ser rakt ut när det ligger på golvet, men under belastning böjer det sig i en kurva som är avsiktligt asymmetrisk. Böjen är starkast i nedre tredjedelen, inte i mitten.
Det beror på att spelarens grepp skapar en hävstång där handpositionen fungerar som stödpunkt. Om skaftet böjde sig lika mycket överallt skulle energin spridas ut och skottet tappa kraft.
Tillverkare som unihoc.com och andra aktörer har utvecklat olika tekniker för att styra var böjningen ska ske. Vissa skaft har förstärkningar i toppen, andra har tunnare väggar längst ner. Allt för att forma den böjkurva som ger bäst kontroll.
Greppbandet väger nästan lika mycket som hela skaftet
Ett modernt kompositskaft väger mellan 150 och 220 gram. Ett ordentligt lindad greppband kan väga 40 till 60 gram, ibland mer om spelaren lägger på extra lager.
Det innebär att greppet kan stå för upp till en fjärdedel av klubbans totala vikt. Och eftersom vikten sitter högst upp förändras balanspunkten märkbart.
Vissa spelare lindrar bara nedre halvan av skaftet för att hålla klubban lätt i toppen. Andra föredrar tjockt grepp hela vägen och accepterar extra vikt för bättre kontroll. Det är en avvägning som påverkar såväl skotteknik som uthållighet under en match.
Bladets hålmönster styr inte bara vikten
De flesta tror att hålen i bladet bara finns för att göra det lättare. Men mönstret påverkar också hur bladet böjer sig och hur bollen snurrar när den lämnar klubban.
Ett blad med många små hål böjer sig annorlunda än ett med få stora. Materialet mellan hålen fungerar som små balkar som fördelar kraften. Om hålen sitter för nära varandra försvinner strukturen och bladet blir instabilt.
Vissa tillverkare placerar hålen asymmetriskt för att styra böjriktningen. Andra använder olika hålstorlekar i olika zoner. Det ser ut som design, men är egentligen strukturmekanik.
| Hålmönster | Vikt | Böjegenskaper | Hållbarhet |
|---|---|---|---|
| Många små hål | Lättare | Mjukare böj | Lägre |
| Få stora hål | Tyngre | Styvare | Högre |
| Asymmetriskt | Medel | Riktad böj | Varierande |
Bladets vinkel ändras när skaftet böjs
De flesta mäter bladets vinkel när klubban ligger stilla på golvet. Men i spel böjer sig skaftet, och då ändras vinkeln mellan blad och underlag.
En klubba som mäter 26 grader i vila kan hamna på 30 grader under ett hårt skott. Det beror på att skaftets böjning vrider bladet framåt eller bakåt beroende på hur spelaren belastar klubban.
Erfarna spelare kompenserar för detta genom att välja en något rakare klubba än vad de egentligen vill ha. Nybörjare däremot upplever ofta att bladet känns annorlunda i match än vid provningen i butiken.
Skaftet blir stelare med tiden, inte mjukare
Många tror att ett skaft slits ut genom att det blir slappare. Men verkligheten är den motsatta. Kompositmaterial stelnar gradvis när de utsätts för upprepade belastningar.
Mikrosprickor bildas i matrisens yta och fibrer börjar glida i förhållande till varandra. Resultatet är att skaftet förlorar sin elasticitet och blir styvare. Det känns då som att klubban inte längre ”laddar” på samma sätt.
När ett skaft till slut bryts är det oftast för att det blivit för stelt för att absorbera kraften. Det går inte att böja tillbaka det till ursprungligt skick. Då är det dags att byta.
Varför så lite av detta syns i marknadsföringen
Tillverkarna vet allt detta, men kommunicerar sällan detaljerna. Istället fokuserar de på böjindex, vikt och färg, eftersom det är mätbara egenskaper som är lätta att jämföra.
Men bakom varje modell ligger hundratals timmars tester av böjkurvor, materialutmattning och kraftfördelning. Det är den kunskapen som avgör om en klubba håller en säsong eller tre.
För den som vill förstå skillnaden mellan en klubba för 400 kronor och en för 1 800 kronor är det här detaljerna som förklarar priset. Inte märket på skaftet, utan konstruktionen inuti.